Exilfilmfestivalen startade 1993 i Göteborg. Med festivalen ville vi skapa ett forum för att filmare i landsflykt och utanför sitt hemland skulle få yttra sig fritt och nå sin publik. Denna festival har således givit röst åt alla de filmare vars röster tystades av diktaturer eller av censur. Exilfilmare som med ytterst begränsade resurser lyckas skapa fantastiska verk; filmer som tar ställning för den lilla människans kamp för frihet och rättvisa, både på hemmaplan och ute i världen.

Genom visningen av dessa filmer skapar Exilfilmfestivalen möjlighet att fördjupa kunskapen kring grundläggande frågor om människor som tvingas gå i landsflykt och rötterna bakom deras flykt samt om deras integrationsprocess i det nya hemlandet. Det gagnar såväl yttrandefriheten inom filmkonsten, som demokratin, mänskliga rättigheter och mångfalden i samhället.

Exilfilmfestivalen i Göteborg har genom åren överträffat filmarnas förväntningar. De som hade trott att festivalen skulle vara en exotiserande festival med kolorerade vykortsfilmer fick snart möta en annan verklighet.

Exilfilmfestivalen har genomförts vartannat år och både vuxit och utvecklats i varje ny upplaga. Den har fått stor uppmärksamhet bland såväl festivalbesökare som verksamma regissörer.

I Sverige har festivalen arrangerats i Stockholm, Borås, Alingsås, Uddevalla och Malmö. Dessutom har exilfilmfestivalen fått flera efterföljare i andra länder och genomförs numera i Köln, Hamburg, Hannover, München, Heidelberg, Haag, Paris och Toronto.

Samtliga av dessa festivaler arrangeras i samarbete med Exilfilmfestivalen i Göteborg. Officiella representanter finns också i USA, Kanada och Frankrike.